Än en gång väljer den norska regeringen att flytta fram införandet av körcykeln WLTP för beräkning av skatteuttag på husbilar, personbilar klass II, ännu ett år. Anledningen är att det inte föreligger adekvata faktaunderlag nog för rättssäkra och skatte-/intäktsneutrala beräkningar av skatten på husbilen som fordonstyp. Detta meddelas i förslaget till statsbudget för 2021.
Det innebär att i nuläget är Sverige det enda EU-/EES-land som, trots kritik från bransch, och husbilsklubbar med stöd av expertmyndigheter, tillämpar CO2-beskattning av nyregistrerade husbilar från och med 1 september 2019.
Idag betalar ägaren av en nyregistrerad husbil dubbelt så hög fordonsskatt jämfört med en långtradare. Dessutom tas ingen hänsyn till husbilens särart som fordon och hur det brukas. Den årliga körsträckan är knappt 700 mil.
Efter att konstaterat att branschen kritik var relevant initierade finansminister Magdalena Andersson, Socialdemokraterna, för knappt ett år sedan en utredning. Därför fick Skatteverket, med stöd av Transportstyrelsen, i uppdrag att utreda förenklade villkor för av- och påställning av husbilar. Detta för att lindra konsekvenserna av WLTP. På grund av systemtekniska och juridiska skäl har det förslag som ligger med i den socialdemokratiska och miljöpartistiska budgetpropositionen för 2021 endast en smärre skattereduktion för husbilsägarna. Liberalerna och Centerpartiet har redan aviserat att de stödjer regeringens förslag.
Den norska beräkningsmodellen blir även fortsättningsvis baserad på vikt och motorvolym. ”Regeringen har varit bekymrad över en intäktsneutral omläggning till WLTP för husbilar. Utan en tillräckligt bra databas för denna förändring väljer regeringen det säkra framför det osäkra”, säger Geir Holm, generalsekreterare för Norge CaravanBransjeforbund i ett uttalande med anledning av regeringsbeskedet.
I sin kommentar påpekar han också vikten av förutsägbarhet rörande framtida beslut med anledning av att branschen och husbilsköparna fått andrum fram tills 2022.
