Nu hotas åter husbilssektorn av nya och orättvisa skattehöjningar. Vad ska vi göra?

Den frågan inleder ett brev ställt till dels finansminister Elisabeth Svantesson (M), dels näringsminister Ebba Busch (KD) undertecknat av Husvagns- och Husbilsbranschens Riksförbunds ordförande och fem ledande aktörer, tillika medlemmar, inom husbilssektorn.

Detta efter nya hot mot beskattningen av nya husbilar.

”En höjd skatt på nya husbilar riskerar att en hel bransch slås ut med konsekvensen att tusentals anställda blir utan jobb. Om skatteändringen blir verklighet, är det försäljning av äldre begagnade fordon och gråimport som kommer att gälla i framtiden. Något som i sin tur innebär att fordon med mycket sämre miljöprestanda och ingen utveckling när det gäller trafiksäkerhet kommer att rulla på våra vägar. Detta kan knappast vara eftersträvansvärt för en ansvarstagande politiker”, skriver de oroade brevskrivarna.

Husbilsbranschen består av ca 140 företag med ca 2 300 anställda som bygger, säljer, utrustar och sköter husbilar. Branschen omsätter ca 27 miljarder kronor/år och säljer årligen 4 000 nya respektive 20 000 begagnade husbilar på den svenska marknaden. 

Tidigare har branschen på olika sätt och tillämpningar av lagar och regelverk kunnat anpassa sig till de många förändringarna som varit inom husbilsbeskattning under det senaste decenniet. 

”Blir det som nu bereds – och kan beslutas – på tjänstemannanivå på Transportstyrelsen och Skatteverket verklighet, så har vi kommit till vägs ände som företagare inom husbilsbranschen. Då går det inte längre att driva eller investera i affärsrörelsen”, skriver de i brevet till Svantesson och Busch samtidigt som de konstaterar att det är bråttom eftersom förändringen kan träda ikraft inom kort. Skulle förändringen av beskattning enligt modellen ”skälig grund” träda i kraft, beräknas den årliga fordonsskatten för nya husbilar hamna i spannet 36 000-44 000 kronor under de tre första åren.

– Vi vill att Finansdepartementet stoppar det som är på gång på Transportstyrelsen och Skatteverket, samt omedelbart påbörjar arbetet med att ta fram en rättvis, förutsägbar och långsiktigt hållbar beskattningsmodell för husbilar, personbil klass II, säger Per Nilsson, ordförande för HRF och fortsätter:

– Vi vill ha en beräkningsmodell för fordonsskatt som tar hänsyn till dess särart som fordon, att det är ett fordon i första hand avsett för boende och att det brukas på ett helt annat sätt än det stora flertalet lätta transportbilar. Skatteuttaget ska vara rättvist och eventuella förändringar förutsägbara, som det är nu är det svårt att vara husbilsföretagare!

Sedan tidigare ligger en hemställan från HRF hos Finansdepartementet i frågan.

Det största hotet mot den framtida tillväxten inom svensk campingnäring är beskattningen av nya husbilar, personbil klass II. Det framkom under det branschsamtal som arrangerades på mässan Elmia Husvagn Husbil i Jönköping under fredagen.

– Får vi en ytterligare höjning av fordonsbeskattningen som innebär ett årligt skatteuttag på 36 000–44 000 kronor per husbil under de tre första åren, är risken stor att tillverkare, återförsäljare och i sin förlängning även campingnäringen drabbas mycket negativt. Inom husbilsnäringen kommer vi att få många konkurser. Allt förorsakat av en orättvis beskattningsmodell, säger Per Nilsson, ordförande för Husvagns- och Husbilsbranschens Riksförbund, HRF.

Tillsammans med tre andra bransch- och intresseorganisationer, Svensk Camping, Caravan Club och Svenska Fordonsbranschen, driver HRF opinionskampanjen Husbilskampen för en rättvisare beskattning av husbilen. Kampanjen förespråkar en beskattningsmodell som tar hänsyn till husbilens särart som fordon i första hand avsett för boende och hur det framförs.

– Nu beskattas husbilen för en genomsnittlig körsträcka för lätta transportbilar på 1 800 mil, medan den i realiteten är knappt 600 mil för vårt fordonsslag. Skatt ska man betala, men den ska vara rättvis. Därför vill vi att beskattning av husbilar, personbil klass II, beräknas utifrån ett ”index” baserat på genomsnittlig årlig körsträcka för fordonsslaget, alternativt att vi gör som i Tyskland där man tar ut en platt årsskatt för husbilar, säger Per Nilsson.

Frågan har gått så långt att HRF gått in med en hemställan till Finansdepartementet.

– Vi vet att tjänstemän på både Skatteverket och Transportstyrelsen arbetar med framtida beskattningsmodeller av såväl person- som lätta transportbilar. Det sker utan att skilja ut husbilen, vilket vi är livrädda för, säger Per Nilsson.

Andra frågor som hämmar tillväxten inom campingnäringen är arbetsgivaravgift för unga, regler för plan- och byggärenden samt viktgränser för körkort.

– Vi såg gärna att den nedsatta arbetsgivaravgiften för ungdomar under 18 år hade behållits. Att arbeta på camping är ett vanligt instegsjobb inte minst i glesbygd. För First Camp handlar det i år om sju miljoner kronor i avgifter som skulle ha kunnat användas till investeringar i våra anläggningar och därmed skapat nya arbetstillfällen, säger Johan Söörs, vd för First Camp som är landets största koncern inom camping.

Branschorganisationen Svensk Camping, SCR, efterlyser enklare regler och snabbare hantering av plan- och byggärenden.

– Strandskyddet är en gammal men ständigt aktuell fråga för våra medlemmar, men i takt med branschens tillväxt önskar vi även att kraven och processen för bygglov etc förenklas och snabbas på, säger Peter Jansson, tf vd för SCR.

Intresseorganisationen Caravan Club med 30 000 medlemmar är oroad över den svenska oviljan inför EU:s förslag att höja viktgränsen för B-körkort till 4 250 kilo för att anpassa till icke fossildrivna fordons högre vikt.

– Det är svårt att förstå varför det inte ska gå i Sverige när det inte är något problem i andra länder. Vi arbetar ständigt med trafiksäkerhetsfrågan och våra, kalla det för avrostningskurser, är väldigt populära, säger Lars Lindström, vice ordförande för Caravan Club.

Branschsamtalet avslutades med att Per Nilsson berättade att arbetet med att bilda ett Riksdagens Campingnätverk har påbörjats. En första träff är inplanerad i november.

– Camping är en folkrörelse där minst en miljon svenskar campar varje år, avslutar Per Nilsson, ordförande HRF.