Finansdepartementet har i dag remitterat en promemoria med förslag om att husbilar inte längre ska omfattas av malus, det vill säga den förhöjda fordonsskatt som gäller för vissa nya bilar under de tre första åren.

De senaste åren har förändringar i hur fordons koldioxidutsläpp mäts lett till högre fordonsskatt för husbilar. Samtidigt är utbudet av husbilar med låg och nollutsläppsalternativ ännu inte lika stort som för andra personbilar och lätta lastbilar, vilket gör att malus för husbilar inte har samma miljöstyrande effekt som för andra typer av lätta fordon. Finansdepartementet remitterar därför ett förslag om att husbilar inte längre ska omfattas av den förhöjda fordonsskatten.

– Husbilsbranschen är viktig för Sverige och husbilar innebär glädje och frihet för många människor. Samtidigt har skatten för husbilsägare ökat som en konsekvens av förändringar i hur man mäter fordons koldioxidutsläpp. Därför remitterar vi nu ett förslag som sänker skatten på husbilar, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

Promemorian remitteras för att det ska vara möjligt att behandla förslagen i budgetpropositionen för 2025. Om förslagen kommer att presenteras i budgetpropositionen för 2025, och i vilken omfattning och med vilken dimensionering, blir beroende av det ekonomiska läget, reformutrymmet och finansieringsbehovet samt de överläggningar som förs i det slutliga arbetet med budgetpropositionen.

Ändringarna föreslås i så fall träda i kraft den 1 februari 2025.

Tas malus bort för alla husbilar nu?

– Om förslaget blir verklighet tas malus bort för alla husbilar. Förslaget Regeringen nu remitterar skulle innebära att malus inte längre ska tas ut för några husbilar, varken nya eller sådana som redan är i trafik, säger Per Nilsson, ordförande i Husvagns- och Husbilsbranschens Riksförbund.

– Vi är mycket glada för att Regeringen nu agerar och föreslår en sänkt skatt för alla husbilsägare. Enligt våra preliminära beräkningar (med reservation för att alla detaljer om förslaget ännu inte är kända) skulle det innebära en sänkt skatt för en genomsnittlig husbilsägare med mellan 5 000:- och 8 000:- per år, säger Mikael Blomqvist, VD KABE AB.

Allt fler svenskar ser fördelarna med att ha en sommarstuga på hjul.

Och trenden med långliggare är tydlig. Många campare väljer samma plats på samma camping – år efter år.

– På vissa av våra campingar har vi långa kölistor där vi inte kan ta emot fler, på andra ser vi en ökning. Som till exempel i Halmstad, där vi ser en tillväxt med 20 procent bara under de två senaste åren, säger Ingela Lundkvist, kommersiell chef på First Camp.

Under pandemiåren växte intresset för campinglivet avsevärt. Försäljningen av husvagnar och husbilar ökade och det som då kallades ”Svemester-trend” har i dag i stort sett blivit en sanning.

Mikael Wåhlund är chef för region nord på First Camp och han kan intyga att vi svenskar trivs med campinglivet – och gärna på samma plats.

– Framför allt ser vi en ökning när det gäller långliggare under för- och eftersäsong. Under semestern är det många som gärna reser runt, men resten av året vill man utnyttja sitt fordon som en sommarstuga, gärna bara några mil från hemmet.

– Det är också tydligt att det blir fler husbilar på för- och eftersäsongen. Då har du parkering och sommarstugeliv i samma paket.

Två punkter med säsongscamping är tydliga:

• Många väljer att dubblera mellan både sommar- och vintercamping.

• Val av campingplats och semesterplaner går i vågor beroende på vilken fas man är i livet. 

Mikael Wåhlund förklarar:

– När barnen är små är det skönt att ligga still på samma plats under säsongen. När de blir större reser man gärna runt, för att sedan återvända till att välja en fast säsongsplats igen när de är utflyttade.

– Och då bor man gärna in sig riktigt ordentligt och gör vagnen till sin sommarstuga.

Vad är det då som lockar campare att boka samma plats år efter år? Sjö- och havsnära campingplatser är alltid populära, men här spelar även fritidsintressen in. Vandrings- och cykelleder, fiskemöjligheter och bra skidåkning är några aspekter som sticker ut.

Men många väljer också destination efter vad campingplatsen har att erbjuda.

– Restauranger och närhet till mataffär brukar vara uppskattat. Likaså utbudet av både barn- och vuxenaktiviteter. Det är viktigt att det finns något för alla åldrar, säger Ingela Lundkvist.

Vissa platser, menar Ingela Lundkvist, är mer populära och sticker ut lite extra. Hon nämner bland annat First Camp i Åhus vid Kristianstad samt First Camp Björkäng i Varberg där långliggarna har blivit egna små samhällen på campingen. Många av dem sedan generationer tillbaka. 

– Här handlar det nästan uteslutande om husvagnar där vagnen skapar en trygg hemmakänsla, gärna kompletterad med ett stabilt förtält, trätrall, staket, blommor och veranda.

– Tillsammans bildar de en slags grannsamverkan där alla hjälper till att hålla campingen i ordning. Precis som man skulle göra i ett sommarstugeområde.